Idrott är en viktig del av många barns och ungdomars liv. Det bidrar till hälsa, social gemenskap och självkänsla. Tyvärr ökar risken för skador i takt med ökat idrottande och tidig specialisering. Den här artikeln tar upp vanliga idrottsskador, riskfaktorer, hur man förebygger skador och hur de behandlas.

Vanliga skador och riskfaktorer

Idrottsskador är vanliga bland barn och unga. Redan år 2000 rapporterades cirka 119 000 sportrelaterade skador i Sverige, och över hälften av dessa drabbade personer under 19 år, enligt statistik från Sveriges Riksdag. Även om det generellt rapporteras fler skador bland pojkar, varierar detta kraftigt beroende på idrott. Inom sporter som fotboll och handboll är knäskador vanligare hos flickor. Populära sporter som fotboll, hästsport, innebandy, ishockey och utförsåkning är ofta inblandade i skador. Skadorna kan variera från lindriga stukningar och blåmärken till allvarligare frakturer och hjärnskakningar. Inom lagidrotter som fotboll och innebandy ser man en ökad skadefrekvens, vilket kan bero på mer fysisk kontakt, högre träningsmängd och större press att prestera, något som Sjukgymnasterna rapporterat om.

Flera faktorer ökar risken för skador. Barns fysiska utveckling spelar roll, med mindre utvecklad koordination och reaktionsförmåga. Skelettet hos växande individer är känsligare, vilket kan leda till avslitningsfrakturer – det vill säga att en sena eller ett ligament sliter loss en bit av benet. Elitidrott medför en hög skaderisk. En studie från Karolinska Institutet visade att i genomsnitt tre av tio elitidrottande ungdomar är skadade varje vecka. Faktorer som ökad träningsmängd i kombination med minskad sömn och låg självkänsla ökar risken, och flickor är särskilt utsatta.

Psykologiska effekter av skador

Idrottsskador påverkar inte bara kroppen utan även psyket. Känslor som frustration och ilska är vanliga, och ibland överväger unga idrottare att sluta med sin idrott. Det är viktigt att tidigt uppmärksamma smärta, särskilt inom icke-kontaktidrotter. En ”no pain, no gain”-attityd kan leda till att unga fortsätter trots smärta, vilket ökar risken för långvariga problem, vilket Idrottsforskning.se varnar för.

Förebyggande åtgärder

Att förebygga skador är avgörande. Det kräver samarbete mellan idrottsföreningar, skolor, kommuner och sjukvården. Kunskap om hur man förebygger skador måste nå ut till ledare, aktiva och föräldrar. UKK-institutet betonar vikten av förebyggande arbete på alla nivåer, från nationell skaderegistrering till individanpassad träning.

Träningsprinciper för att undvika skador

Anpassad träning är nyckeln till att undvika skador. Träningen bör utgå från barnets ålder, mognad och fysiska förutsättningar. Överbelastning och ensidig träning bör undvikas. Varierad träning är viktigt, speciellt i unga år, för att utveckla en bredd av rörelsemönster. Specifik skadeförebyggande träning bör ingå. Ett exempel är neuromuskulära uppvärmningsprogram, som innehåller övningar som aktivt tränar samspelet mellan nerver och muskler, ofta med inslag av styrketräning. Detta är särskilt viktigt inom innebandy, enligt en studie vid Lunds Universitet. Exempel på neuromuskulära övningar är enbensböj, utfallssteg och olika balansövningar. Genom att förbättra tekniken i idrottsspecifika rörelser minskar man risken för felbelastning. Riksidrottsförbundet framhåller vikten av funktionell rörelseanalys, det vill säga att analysera idrottarens rörelsemönster, för att upptäcka svagheter eller obalanser.

Utrustning och regler

Rätt skyddsutrustning är centralt för att minska skaderisken. Regelverk inom ungdomsidrotten bör ses över regelbundet. Ansiktsskydd, tandskydd och skyddsglasögon bör vara obligatoriska i idrotter med hög risk för skador på dessa områden.

Förebyggande vid specifika skador

Knäskador är vanliga inom sporter som fotboll och handboll. Främre korsbandsskador (ACL) är allvarliga och drabbar oftare tjejer än killar. För att förebygga dessa skador är det viktigt med styrketräning som balanserar styrkan mellan framsida och baksida lår, samt rörlighetsträning och korrekt teknik vid hopp och landningar. Denna information stöds av Internetmedicin. Appen ”Knäkontroll”, som är framtagen av forskare och fysioterapeuter, är ett praktiskt verktyg med övningar och instruktioner för att förebygga just knäskador. Inom konståkning, där överbelastningsskador är vanliga, är det viktigt med balanserad träning, tillräckligt näringsintag och skadeförebyggande träning, enligt Idrottsforskning.se.

Behandling och rehabilitering

Om en skada inträffar är snabb och korrekt behandling viktig. Rehabilitering är centralt för att återfå full funktion. Göteborgs universitet betonar vikten av ordentlig rehabilitering, med fokus på att återställa muskelstyrka och funktion, innan man återgår till idrott. Detta är extra viktigt efter korsbandsskador. Idrottsspecifik rehabilitering, som även tar hänsyn till psykologiska aspekter, kan vara mer effektiv för unga idrottare, enligt Vetenskap och Hälsa. Behandlingsmetoder som kiropraktik och naprapati, som fokuserar på rörelseapparaten, kan också användas, enligt information från 1177.

Forskning och framtidens idrott

Digital information kan spela en roll i att förebygga skador. En studie från Linköpings universitet visade att tillgång till digital information för tränare och föräldrar minskar antalet skador och fördröjer tidpunkten för den första skadan inom friidrott. Flera forskningsprojekt bidrar med viktig kunskap. FIT-projektet vid Göteborgs universitet undersöker hur skador uppkommer inom barn- och ungdomsfotboll genom att kombinera biomekaniska och samhällsvetenskapliga perspektiv. HIFAA-studien, som presenteras på Researchweb, kartlägger skador, fysisk och psykisk belastning samt hälsa hos unga idrottare, och analyserar hur dessa faktorer samverkar.

En skadefri framtid för unga idrottare

Idrottsskador hos barn och unga är en komplex utmaning. Men genom att använda forskningsbaserad kunskap och praktiska åtgärder på alla nivåer – från nationella riktlinjer till individanpassad träning och rehabilitering – kan vi skapa en tryggare idrottsmiljö. Målet är att ge unga idrottare de bästa förutsättningarna att utvecklas och ha roligt med sin idrott, utan att riskera hälsan.